Hjälp och tips

lördag 10 april 2010

P8 - Rådjurskid. Astrid är hennes namn!

Här kommer en liten berättelse med bilder om hur det gick till när Astrid som alldeles nyfödd reste sig upp på sina vingliga ben:

Här ligger hon och funderar på om hon skall försöka resa sig, men.....

men väntar nog ett tag till......

Rör lite på sig:

Får syn på kameran:

Blir lite nyfiken och måste sträcka sig upp och undersöka vad det kan vara:

Hm.....sätter sig upp lite trevande:

Efter mycket vinglande och ramlande står hon till
sist upp på MYCKET ostadiga ben:

Plötsligt får hon syn på kaktusblomman som står i närheten och vinglar fram till den:

Går några varv runt den:

För hon är ju lite rädd av sig.....

Vågar sig allt närmare:

Så...till slut vågar sig lilla Astrid fram.
Och sniffar lite prövande på en av blommorna:


Och för Er som skulle tycka det var intressant att få ta del av hur det gick till vid själva tillblivelsen av lilla Astrid så kommer lite bilder med text här:

Här har hennes kropp och ben blivit klara.
Kroppen och benen är stoppade med syntetvadd och plastgranulat. För att förhindra att plastgranulaten (som är små som risgryn) slinker ut mellan maskorna lades de i en bit nylånstrumpa som knöts ihop innan den stoppades i benen. Likadant gjordes med kroppen.

Här håller jag på att montera fast benen. De jättestora knappnålarna skaffade jag för länge sedan då jag gick en kurs i hur man klär om möbler. Upptäckte att de är ju jättebra att använda även för det här ändamålet.
Prövar mig fram med nålarna så att kroppen står stadigt innan jag syr fast benen.

Här har huvudet blivit klart och ska montera fast ögonen.
I mönstert står det att man skall använda filt till ögat, men hittade inget sådant i vår stad.
Det fick bli feece-tyg istället.
Var lite pillrigt att klippa till tygbitarna och få dit säkerhetsögonen. Dessutom skulle det ju broderas en fin söm i ytterkanterna på den gröna fleecen. En miss som jag gjorde var att brodera på tyget innan jag satte fast ögat. Man skulle tydligen brodera detta när ögat satt på plats på huvudet eftersom det var tänkt att man skulle brodera fast det på huvudet samtidigt. Men tror att det ordnade sig ändå när jag limmade lite textil-lim på fleecen innan jag satte fast hela ögat på huvudet.

Här monteras huvudet:

Öronen och svans har kommit på plats.
Svansen är virkad med lite tunnare garn....använde samma garn som till kroppen, men
delade på trådarna och virkade bara med ca hälften av antalet trådar.
Därefter broderades vita streck på baksidan av svanstippen.
 

På insidan av öronen skulle man limma och sy fast filt-tyg i någon avvikande färg. Fick inte tag på någon bra färg i varken fleece eller filt. Därför broderade jag i stället med samma rosa garn som jag använde till benen. Gjorde det innen jag vek ihop öronen och sydde fast dem. Var väldigt trixigt att få det fint....men tycker nog att jag har lyckats rätt bra ändå! 
Det som ändå har prövat mitt tålamod allra mest är nog ögonen.
Att brodera ögonfransar och sy fast alla glaspärlorna var det svårast av allt! Var så svårt att få det fint......Vet inte hur många timmar jag lade ner på det innan jag tyckte att det fick duga.
Men nu är hon i alla fall klar!

Om du vill göra ett eget rådjurskid så finns mönstret att köpa på Etsy av Elisabeth Doherty.
I hennes bok finns också en äldre version av det här mönstret. Boken finns bl.a. att köpa hos Adlibris och heter "Super Happy Crochet Cute".
Måste säga att denna tjej är helt otroligt duktig att skapa fina amigurumi -en riktig konstnär! Kolla själv!  

6 kommentarer:

  1. Otroligt vackert kid, den ska du vara stolt över =o)

    SvaraRadera
  2. Astrid blev hur söt som helst! Vad kul med så många bilder och att man fick följa hennes lilla historia :)

    /LadyNight

    SvaraRadera
  3. Jättetack för era gulliga kommentarer!

    SvaraRadera
  4. Hon är jättefin! Gillar ögonen! Läste i ett annat inlägg att du använder nylontråd för att sy ihop delar - vad är det för tråd? Vad är det för fördelar med den jämfört med garn??

    SvaraRadera
  5. Nylåntråden liknar en fiskelina, men mycket tunnare. Den är genomskinlig och syns nästan inte alls när man syr ihop amisar eller ska sy fast virkade ögon. Brukar sy mest med dubbel tråd för att det skall bli starkare söm i armar och ben. Tycker den är bra eftersom man kan dra den lite hur som helst utan att den syns när man skall fästa tråden efter "ihopsyningen". Sömmarna blir inte så klumpiga heller mot om jag skulle använt garnet jag virkade med (om det är ett grövre garn). Tycker den är toppen!.....förutom att den är svår att se när man skall trä nålen....Hm...måste nog skaffa glasögon! ;) Kanske lite dyr, men räcker LÄNGE!:)

    SvaraRadera

Related Posts with Thumbnails